AteljéLivingRoom
0708 661808
Jerry Linder
Rödhårig och fräknig från födelsen
Tiderna komma, tiderna gå; och tiden den var sådan att inga blommor fanns att få!
Låter lite tråkigt, och visst var det så. Dessutom hände något som kom att betyda mycket för mitt unga liv: Fröken sa: - Du och du och du och du, ni kan ta ert pick och pack och gå!
Slöjdgrupperna stämde inte och fyra elever från klass tre fick sprida sig och flytta till andra klasser i fyran. Jag fick klasskamrater som kom från en helt annan del av stan. Förut gick jag i en klass där många elever kom från mina kvarter, och flera stycken var mina bästisar på fritiden. Fyra är mina bästisar än i dag. Endast en, Bosse, fick gå i Rosenborgskolan; och det var konstigt.
När det var dags att välja linje, valde jag den teoretiska, det gjorde inte de andra grabbarna; och när det var dags att gå vidare valde jag att bli hantlangare åt ingenjör Einar Fjellmo. Efter ett år träffade jag Lars-Ove Söder, som gått om nian, och han sa att jag säkert skulle komma in på gymnasiet om jag sökte. Så kom jag in som förstaringare, direkt från enhetsskolan. Det hade jag aldrig tänkt mig.
Jag tror att detta var någon sorts kompensation för att jag inte kunde följa mina kompisar. Att jag var rödhårig och fräknig hade nog också en viss betydelse att jag gärna satt med en bok, i stället för att ränna efter brudar, men jag var helt säkert för blyg; men visst tyckte jag om tjejer, det var dessa förbaskade mindervärdeskänslor som höll mig tillbaka. Dessutom var mitt förhållande till pappa rätt dåligt. Mamma har medgivit att pappa inte var så förtjust i mig när jag var liten. Kanske han blev putt redan då jag var nyfödd. Han var inkallad, Duved, och kom inte med. Det gjorde i stället min morfar (rödhårig och fräknig), som tog över när mamma (rödhårig och fräknig) gick och grinade. Mamma och jag fick flytta hem till morfar och mormor, tills pappa ryckte ut. Sedan var mamma svag i närverna när de flyttade från Örebro, som var mammas födelseort, till Södertälje. Till råga på allt var farmor lack på sina sonhustrur. Farmor kom från landet, en rejäl bondfamilj, och mamma var typisk rökande stadsjänta. Nu blev hon ensam i en ny stad, och saknade sin stora släkt i Örebro. Efter ett och ett halvt år kom syrran. Pappa gullade med henne, men inte med mig. - Pojkar skall inte kramas, orden klingar i mitt huvud ännu. Dessutom slog han mig hårt och framförallt orättvist några gånger, vilket fick mig att hata honom. Jag var en stark och smidig tonåring, och direkt dum var jag inte heller. Jag fick tidigt hjälpa både mamma och pappa, mer än mina kompisar, och eftersom mamma inte orkade arbeta ute fick familjen bara en lön, vilket gjorde att vi hade den sämsta lönen och jag ingen veckopeng alls. Alla mina kompisar var ensama i familjen, medan jag hade en envis syrra som jag måste dela allting med. Allt detta tillsammans skapade min karaktär. Redan från första klass blev jag vald till ordningsman. Endast de åren då jag miste kontakten i skolan med mina kompisar, 4-6, var jag fri.
Under samma tid bodde vi på landet på somrarna. När jag var elva år blev jag lilldräng på Glibotorp. Även följande år. Fick köra hästarna vid höskörden. Sista året i stugan joppabe jag med Fjellmo, som sagt var. Vi stakade ut tomter vid Bjurnässtrand i Taxinge. På hösten var jag med Lantmätare Blomqvist i Rönninge. Vi anlade nytt stomnät, vilket skulle bli mitt jobb senare i livet, i alla kommundelarna i Södertälje.
SvaraRadera